Östergötlands golfklubbar får hjälp av Calluna att öka den biologiska mångfalden

Sedan 2022 har Calluna inom ramarna för projektet Grön infrastruktur arbetat med att göra naturvärdesinventeringar och utveckla naturplaner för Östergötlands golfbanor. Hela 19 golfklubbar är med i den unika satsningen som omfattar över 1500 hektar mark. Ambitionen är att göra golfbanorna, och omgivningarna kring dem, ännu mer omväxlande och artrika. Som bonus blir de också ännu roligare att spela golf på.

Håkan Andersson, miljökonsult på Calluna AB, betonar vikten av ett pragmatiskt och lösningsorienterat perspektiv. Han menar att det går att göra stor ekologisk skillnad med förhållandevis små åtgärder, anpassade efter platsens specifika förutsättningar.

Arbetet inleddes med att Calluna gjorde naturvärdesinventeringar på golfbanorna. Därefter togs naturplanerna fram.

"Vi har arbetat utifrån de värden som redan finns, då kan man få resultat ganska snart. Dessutom är det betydligt enklare. Att börja från scratch, och till exempel anlägga ängsmark, tar mycket lång tid. Bättre att till exempel jobba med torra bryn, som ofta finns på golfbanor. Det är viktigt att lägga ribban på rätt nivå, så att man orkar genomföra det arbete som krävs. Sedan kan man öka ambitionsnivån över tid i stället, när man har fått in rutiner för att jobba med biologisk mångfald”, säger Håkan.

Oväntat stora naturvärden upptäcktes vid golfbanorna

Eldsjälen Björn Gustafsson är initiativtagare till projektet. Han berättar att han fick sitt stora naturintresse genom golfen – det växte fram under de tjugo år han drev Landeryds golfklubb. Idag arbetar han för Östergötlands golfförbund. När han hörde talas om Grön infrastruktur insåg han snart att det var ett perfekt projekt för Östergötlands golfklubbar. Han menar att det finns många missuppfattningar om golfens miljöpåverkan:

”Många har uppfattningen att vi bara vräker ut gödsel och bekämpningsmedel. Men så arbetar vi inte. Våra golfbanor har många bryn, bevarade åkerholmar och vattendrag som lever sitt eget liv, som små naturreservat. En av klubbarna har till och med betande djur. Med det här projektet vill vi öka den biologiska mångfalden ytterligare. Jag hoppas också att det ska bidra till att människor förstår vilken nytta golfklubbarna gör för miljön. För mig och många andra spelare är naturupplevelsen en del av golfen”.

”Jag blev överraskad över att upptäcka så många värdefulla miljöer, men också arter som har starkt juridiskt skydd, som sandödlorna i Kinda och Waldemarsvik”, säger Håkan.

Östergötlands golfbanor är rika på vattendrag, artrika skogsbryn, och rester av värdefull slåttermark, som det är möjligt att återställa. Slåtterängen är en miljö som präglas av en oerhörd artrikedom – ett resultat av hundratals år av ett lyckosamt samspel mellan människa och natur. Det här är en historia som är närvarande på golfbanorna. Håkan tror att nästan alla golfbanorna är anlagda på jordbruksmark. Det märks på strukturerna, med diken, åkerholmar och rester av hagar där djur har betat.

"Jag har upptäckt många fina brynmiljöer. De är värdefulla, i synnerhet om det finns gamla träd, död ved och blommande buskar där, för då finns det insekter, och därmed fåglar och fladdermöss. Att tänka ur ett insektsperspektiv är bra när man ska gynna naturen. På några banor har det funnits slåtterängar. Det är en av våra artrikaste naturtyper. Det här är miljöer som bevarats tack vare golfklubbarna – annars hade de varit igenvuxna. Och genom att anlägga dammar, som fungerar som vattenhinder, har golfklubbarna skapat våtmarker, vilket är jättebra för den biologiska mångfalden”, berättar Håkan Andersson.

Kontinuerlig skötsel av golfbanors naturmiljöer ger resultat

Vilken typ av åtgärder finns då med i Callunas naturplaner? Håkan säger att naturen sköter sig själv, men ibland får man hjälpa den lite på traven.

"Det handlar om kontinuerlig skötsel. Att gallra i skogsbryn som blivit igenvuxna. Vad gäller slåtterängsmiljöerna gäller det att arbeta så traditionellt som möjligt. Att kratta bort fjolårslöv om våren. Att slå ängen när blommorna blommat över, att transportera bort höet, och att regelbundet ta bort ris. Och att skapa faunadepåer av död ved – det gynnar alla möjliga insekter. Att samla ris i högar är bättre än att transportera bort det. Där kan djur övervintra, till exempel igelkottar. Gräskomposter är bra för snok. Men det är viktigt att tänka på var man lägger gräsklippet – kompost hör hemma på mark som redan är näringsrik, inte i örtrika bryn”, menar Håkan Andersson.

Naturupplevelsen är en del av golfen

Hur har projektet mottagits av klubbarna och spelarna? Björn Gustafsson har aldrig hört någon som varit negativ:

”I synnerhet de yngre bancheferna har nappat direkt. Jag känner att vi är på helt rätt väg. Men det är viktigt med kommunikation. Att människor till exempel förstår att rishögen vid sidan av fairway är en faunadepå. Samarbetet med Calluna har varit jättepositivt. Håkan är kunnig, och har ett bra sätt att förklara”, säger Björn Gustafsson.

Både Björn Gustafsson och Håkan Andersson menar att arbetet med biologisk mångfald förstärker upplevelsen för golfspelarna – ett mervärde som kan användas i marknadsföringen. Upptäckten av sandödlan på Kinda golfklubb har skapat engagemang bland spelarna. Att försöka få syn på sandödlan har blivit en del av golfrundan och klubben ska starta Sandödlecupen för barn.

”Min förhoppning är att projektet ska få fler klubbar i Sverige att börja arbeta mer aktivt med miljön. Inte bara golfklubbar, förresten, utan företagsparker, bostadsrättsföreningar och racerbanor. Det finns kopiösa mängder med gräsmattor i Sverige, som inte används till något annat än att klippa gräset på... Det vore fantastiskt om fler privata aktörer fick upp ögonen för naturvård”, avslutar Håkan Andersson.