Nya fridlysningsregler – det här behöver verksamhetsutövare känna till

Den 1 november 2026 träder nya nationella regler för fridlysning i kraft. Förändringarna innebär bland annat en ny lista över fridlysta arter, olika nivåer av skydd och nya undantag för vissa verksamheter. För den som planerar exploatering, skogsbruk eller andra åtgärder i naturmiljöer finns det anledning att se över hur förändringarna påverkar befintliga och kommande projekt.

Fler arter skyddas – andra får ett förändrat skydd

Den nya artlistan innehåller drygt 230 arter. Bland nytillskotten finns igelkott, ål och flera pollinerande insekter. Samtidigt upphör den nationella fridlysningen för vissa vanligt förekommande arter, exempelvis blåsippa och gullviva.

Den nya regleringen delar in nationellt fridlysta arter i fyra skyddskategorier: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd. Vilken kategori en art tillhör avgör bland annat vilka förbud och undantag som gäller.

En av de nya fridlysta arterna som det finns särskild anledning att uppmärksamma är igelkotten. Den kommer få ett starkt skydd som även omfattar djurets livsmiljöer. Igelkottar rör sig gärna i närheten av bebyggelse och i stadsnära miljöer, vilket gör arten särskilt relevant att utreda inför detaljplanering.

Vad innebär förändringarna för planerade projekt?

– För den som planerar en verksamhet är det viktigt att inte enbart titta på vilka arter som är fridlysta, utan också vilket skydd de omfattas av och hur reglerna ska tillämpas i det enskilda projektet, säger Albin Berglund, miljöjurist på Calluna AB.

Förändringarna kan få betydelse för exempelvis skogsbruk, energiprojekt, infrastruktur och samhällsplanering. Nya undantag införs för pågående markanvändning och för åtgärder som inte har till syfte att döda eller skada de fridlysta arterna. Samtidigt kvarstår EU:s artskyddsregler för fåglar och andra arter.

För kommuner gäller de nya reglerna omedelbart från 1 november. För andra verksamheter finns det övergångsbestämmelser.

– Listan över fridlysta arter kommer att ses över och uppdateras var sjunde år, vilket innebär att vissa projekt kan behöva göra omtag och uppdatera redan gjorda artskyddsutredningar, säger Albin Berglund.

Förändringen av de svenska fridlysningsreglerna är en av flera ändringar som skett i artskyddsförordningen under året, och det är därför viktigt att följa rättsutvecklingen. Hur de nya undantagen kommer att tillämpas i praktiken kommer att utvecklas genom myndigheternas vägledning och rättspraxis. Något som Callunas experter följer och analyserar med både ekologisk och miljöjuridisk expertis.

Tidiga inventeringar och juridiska bedömningar underlättar

Genom att identifiera skyddade arter i ett tidigt skede finns bättre möjligheter att anpassa lokalisering, utformning och skyddsåtgärder. Calluna erbjuder stöd genom hela processen, från naturvärdesinventeringar och riktade artinventeringar till artskyddsutredningar, miljöjuridisk rådgivning och underlag för tillståndsprövning.

---

Behöver du se över artskyddet i ditt projekt?

Callunas ekologer och miljöjurister hjälper dig att bedöma hur de nya reglerna påverkar din verksamhet och vilka utredningar som kan behövas. Kontakta miljöjurist Albin Berglund eller någon av våra experter på Calluna.