Alarmerande forskning: betet hotar mångfalden

Genom en av världens mest omfattande fjärilsstudier har forskare vid Calluna AB kommit fram till att den rödlistade väddnätfjärilen missgynnas starkt av bete i skyddade Natura 2000-områden på Gotland. 
– Det är alarmerande att dagens skötsel, som är tänkt att gynna arten, i stället utgör dess största hot! säger Oskar Kindvall, en av forskarna bakom studien.

Nuvarande skötsel största hotet

Forskare vid miljökonsultföretaget Calluna AB har studerat hur bete påverkar den hotade fjärilsarten väddnätfjäril och hur den klarar sig i utpekade skyddade gräsmarker på Gotland. Flera av dessa s.k. Natura 2000-områden har pekats ut just för att skydda denna art och dess extremt artrika livsmiljö.

Den föreslagna skötselmetoden i bevarandeplanerna för dessa områden är miljöstödsfinansierad betesdrift – men forskningsstudien har nu visat att just betet faktiskt är det i särklass största hotet mot arten. De flesta blommande växter äts helt enkelt upp av betesdjuren. Det behöver inte vara särskilt många kor inom ett område innan pollen- och nektarberoende insekter, både vuxna och larver, börjar få brist på mat.

– Det är alarmerande att skötseln motverkar bevarandeplanens syfte, istället för att bidra till dess uppfyllande, säger Oskar Kindvall, miljökonsult på Calluna och en av forskarna som har jobbat med studien. 

De oroväckande resultaten visar alltså att dagens skötsel i områdena har förödande konsekvenser för fjärilen och den biologiska mångfalden. Tillsammans med effekterna av rådande klimatförändringar finns en risk att den stora populationen av väddnätfjäril i studieområdet försvinner helt. 

Möjlighet till positiv vändning

En av studiens mer positiva slutsatser är att det skulle gå att skapa drygt 100 hektar av funktionell livsmiljö inom de områden på Gotland som finns avsatta för att skydda väddnätfjärilen. En anpassning av skötseln utifrån fjärilsartens behov skulle kunna ge en mycket stor populationsökning och även positiva effekter på andra arter som är beroende av samma unika livsmiljöer.

– Som jämförelse kan nämnas att den areal som nu sköts felaktigt inom befintliga Natura 2000-områden motsvarar en 20 gånger större yta med funktionell livsmiljö för väddnätfjäril än vad som hade förväntats försvinna om Cementa hade fått igenom sin ansökan om fortsatt kalkbrytning, konstaterar Oskar Kindvall.

Upphört bete innebär i dessa speciella naturområden inte igenväxning med sly, vilket ofta är fallet i andra delar av landet. Detta på grund av markernas naturligt kraftiga växlingar i vattenstånd. Även historiskt har dessa starkt kalkpåverkade marker betats väldigt lite och i den speciella livsmiljön har många sällsynta växter klarat sig riktigt bra, exempelvis ett stort antal orkidéer.

Akut behov av ändring i miljöstödet

Tyvärr är det inte helt enkelt att genomföra de skötselförändringar som skulle krävas för att skötseln ska börja gynna områdenas biologiska mångfald. Detta eftersom skötseln idag är så starkt beroende av dagens miljöstöd till områdets lantbrukare med betesdjur.

Miljöstödet skulle behöva vara mer flexibelt styrt utifrån naturvårdens behov och man behöver hitta alternativa marker för betesdjuren, frågor som Oskar Kindvall hoppas lyfts på nationell nivå inom kort. Han poängterar att det blir oerhört viktigt att ha med sig både den genomförda forskningen och de markägande bönderna i området i den fortsatta dialogen om hur skötseln kan utformas för att de utpekade naturvärdena kan bevaras långsiktigt.

– Studiens slutsatser bör verkligen begrundas av alla som sysslar med naturvårdsbiologi. Resultaten är alarmerande men pekar samtidigt på enorma möjligheter att förbättra bevarandestatusen för denna hotade fjärilsart och många andra arter, poängterar Oskar Kindvall. 

--- --- --- --- --- --- ---

Mer information

Om studien:

Hela artikeln kan läsas I den vetenskapliga tidskriften Animal Conservation: Subsidized CAP grazing jeopardizes the protection of biodiversity and Natura 2000 targeted species.

Artikeln baseras på en omfattande fjärilsstudie på Gotland om hur bete påverkar väddnätfjärilen och hur den klarar sig i de Natura 2000-områden på Gotland där arten pekas ut som målart. Studien är finansierad av forskningsrådet Formas samt Cementa AB. 

Forskare vid Calluna AB har under två års tid märkt nästan 15 000 fjärilar i en fångst-återfångst-studie (se ordlista nedan) inom provrutor om sammanlagt mer än 500 hektar. Provrutorna är utspridda över ett stort område som inkluderar femton Natura 2000-områden, varav några har just väddnätfjärilen som utpekad målart. 

Därigenom har forskarna sedan kunnat analysera populationsstorlek, spridningsmönster mm. Sannolikheten för fjärilens förekomst och populationstätheter jämfördes mellan obetade respektive betade livsmiljöer. Dessutom analyserades hur antalet blommande växter (nektarresurser) och tätheten av orkidéer påverkades av betet.

Liten ordlista:

• Natura 2000 = ett nätverk av naturområden inom EU som ska skydda särskilt utpekade och hotade målarter och livsmiljöer.
• Miljöstöd = ersättning till lantbrukare för miljöåtgärder, exempelvis för djur som betar värdefulla gräsmarksområden.
• Fångst-återfångst-studie = infångade individer ges en unik märkning, exempelvis ringmärkning av fåglar. Om samma individ påträffas senare noteras tid och plats för återfångsten. Baserat på dessa data kan forskare analysera exempelvis hur stor populationen är, hur artens spridningsmönster ser ut och hur väl sammanlänkade olika populationer är.