Vägar och bebyggelse hindrar viktiga pollinatörer

I två nya vetenskapliga studier har forskare och miljökonsulter på Calluna visat att vägar och bebyggelse kan utgöra barriärer för pollinatörer som till exempel vilda bin. Forskningen har gjorts i samarbete med Sollentuna kommun och SLU.

Viktiga pollinatörer begränsade i stadsmiljön

Vilda bin och även andra steklar är viktiga pollinatörer. Dessa arter har minskat kraftigt, till exempel på grund av ett allt mer effektiviserat jordbruk. En viktig resurs för vilda bin är tillgången till nektar- och pollenväxter. Många arter behöver nektar- och pollenväxter nära sitt bo eftersom de ofta bara rör sig några hundra meter från boplatsen när de söker föda.

I stadsmiljöer finns många strukturer som kan begränsa binas rörelser ytterligare, som vägar och bebyggelse. Hur exempelvis vägar och bebyggelse påverkar bin har tidigare varit dåligt studerat.

Studier av barriärer för bin

Calluna har, tillsammans med Sollentuna kommun och forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), nyligen publicerat två studier som handlar om barriärer för bin i stadsmiljöer. Studierna har genomförts i Sollentuna kommun, där artrikedom och antal individer av vilda bin och andra pollinatörer har samlats in på olika platser.

Den första studien fokuserar på effekten av E4:an som går genom Sollentuna kommun. I denna studie samlades data in på båda sidor av vägen vid flera platser längs vägens sträckning genom kommunen.

Resultaten visar en tydlig skillnad i sammansättningen av arter mellan de båda sidorna av vägen, vilket man inte skulle förvänta sig om arterna kunde röra sig obehindrat över vägen. Resultaten tyder alltså på att stora vägar som E4:an utgör barriärer för binas rörelser.

Den andra studien undersöker om artrikedom och antal individer av bin kan förklaras av tillgången på föda i omgivande landskap. I studien jämförs olika sätt att mäta mängden tillgänglig föda i miljöer runt de olika lokalerna i landskapet. Detta gjordes dels genom att anta att bina rör sig obehindrat inom ett visst avstånd, dels genom att anta att olika strukturer i landskapet har olika bra ”genomsläpplighet” för arternas rörelse. I det senare måttet antar man att exempelvis vägar och byggnader har mycket låg genomsläpplighet, det vill säga det är svårt för bin att ta sig förbi dem.

Resultaten visar tydligt att det mått som tar hänsyn till genomsläpplighet har ett starkt samband med både artrikedom och antal individer av bin. Det mått som bara baseras på avstånd saknar helt samband.

Visar effekter av vägar och bebyggelse

Båda dessa studier visar att pollinatörers rörelse påverkas av urbana strukturer som vägar och bebyggelse. Detta är viktig kunskap för att förstå hur landskapet hänger ihop för dessa arter, vilket har betydelse för hur vi arbetar med grön infrastruktur och ekosystemtjänster.

Studierna har finansierats av Sollentuna kommun, Trafikverket och WWF. Vill du läsa hela artiklarna, finner du den första studien här och den andra här.